Maria om vänner

(Hakar på en lista från Anna, som jag är galet nyfiken på om vi skulle krocka eller kunna bli bästa av vänner om våra vägar någon gång skulle mötas. Känner igen mig i så mycket och båda är galet kreativa. Nåja, bra lista i alla fall.)
 
Hur är dina egenskaper som vän?
Jag har varit jättengagerad. Jag har varit den man kunnat berätta sina problem för, den man gråter hos, den som tröstar men också den som den som försöker para ihop människor, dansar loss och håller håret åt en när man måste kasta upp. Nu vet jag inte längre.
 
Sämst som vän?
Jag är jättedålig på att höra av mig. Inte för att jag inte vill, för jag tänker väldigt mycket på mina kompisrelationer.
Men jag hör inte av mig, för jag är säker på att de inte vill veta av mig. De ringer ju aldrig och frågar hur jag mår. Jag är inte tillräckligt intressant att lyfta luren för och ägna några minuter åt. Det är alltid jag som måste ringa och då känner jag mig alltid så påträngande. Jobbig känsla.
 
Vad stör sig dina vänner på med dig?
Mitt svängande humör. Men jag önskar att de visste att det är för att jag är pendlar mellan panik och viljan att vilja vara tillmötesgående och social. Och min ärlighet. När det kommer till kritan tolererar jag inte bullshit i alla dess former. Det kan komma ur grodor ur min mun, oftast det som alla andra pratar och tänker runtom, men som ingen vågar säga rakt ut. Och så får jag ta skiten, för det var ju jag som sa det högt. So be it. I´m the bad guy.
 
Återkommande vänproblem?
Att de aldrig hör av sig. Jag är ju inte en sådan person som hör av mig och tyvärr verkar de ha samma drag. Så det blir rätt ensamt.
 
Typiskt för dig som vän?
När man sitter en och en så är jag bra på att lyssna och har nära till känslor och när någon blir känslosam är jag väldigt receptiv för det. Om de säger något bra om mig så blir jag tårögd direkt men jag är också jättebra på att prata bort mina egna svar. Så egentligen vet ingen så mycket om mig. Det är svårt att öppna sig när man har gått och burit på hemligheter och sorg hela sin ungdom.
Att jag blir tyst när det är mycket folk runtomkring. Jag tappar fokus för jag får social panik. Bara tanken på det, usch.
 
När blir du sur?
När jag och en vän planerar något ihop och på något vis kommer det alltid till människor som ska med, när jag bara vill vara med en vän i taget. Eller när man planerar något efter att man inte setts på evigheter och så bokar de av... igen. Tack för den.
 
Tråkigast med dina vänner?
Att jag inte har några riktigt bra vänner längre därför att jag har blivit så sviken av dem och jag orkar inte engagera mig i nya, för jag kommer bara att bli ledsen igen. Stöter hellre bort dem innan det händer igen.
 
Önskeegenskap som vän?
Att jag var social som min sambo. Han är grym på detta. Det är fan och med en konst. En konst som jag inte bemästrar ett skit. Det går inte, jag måste liksom ställa in mig på att vara det, förbereda mig i sinnet. Speciellt när det är fest eller nåt sånt. Det gäller t.o.m släktingar. Om en släkting t.ex vill komma och hälsa på och har en okänd människa med sig får jag panik av bara tanken. Skitjobbigt.
 
Värsta sortens vän?
När man har ställt upp i vått och torrt och inte får något tillbaka. Det suger fett. En vänskap är ju en relation och den måste man vårda. (Borde lyssna på mina egna ord!).
 
Bästa sortens vän?
Den som accepterar mig som jag är, med mina humörsvängningar och allt och förstår att jag inte kan vara social hux flux och jag kan inte planera flera dagar i förväg, absolut inte veckor. Det bara är så. Att de läser av mig och inte låter mig komma med ursäkter för att slingra mig undan, utan "tvingar" mig att umgås.
 
Gemensamma drag för mina närmsta vänner?
Vilka då sa du? Min sambo är min närmsta och bästa vän. Han har tålt mig i hela 17 år, så så jävla hemsk kan jag inte vara. Jag har hittat någon som står ur med mina fel precis som jag står ut med hans.
 
Nobodys perfect. Och det skulle jag inte vilja vara heller. Vad är det för roligt med det?
 
/En toka
 
PS Om ni lyckas ta er förbi mitt pansar, min försvarsmur (ingen lätt uppgift) så hittar ni en väldigt omtänksam, pratglad, rolig, småtokig och galet kreativ toka som inte går av för hackor och som står och ställer upp för dig som vän! DS
 
PS 2 Vågar knappt trycka på publicera knappen. Funderar på att bara lägga detta inlägg, som alla andra inlägg som blottar mitt hjärta och själ, i min utkast korg istället. Så får den ligga där och marinera, tills jag raderar den. DS
 
/Godnatt.