Maria om vänner

(Hakar på en lista från Anna, som jag är galet nyfiken på om vi skulle krocka eller kunna bli bästa av vänner om våra vägar någon gång skulle mötas. Känner igen mig i så mycket och båda är galet kreativa. Nåja, bra lista i alla fall.)
 
Hur är dina egenskaper som vän?
Jag har varit jättengagerad. Jag har varit den man kunnat berätta sina problem för, den man gråter hos, den som tröstar men också den som den som försöker para ihop människor, dansar loss och håller håret åt en när man måste kasta upp. Nu vet jag inte längre.
 
Sämst som vän?
Jag är jättedålig på att höra av mig. Inte för att jag inte vill, för jag tänker väldigt mycket på mina kompisrelationer.
Men jag hör inte av mig, för jag är säker på att de inte vill veta av mig. De ringer ju aldrig och frågar hur jag mår. Jag är inte tillräckligt intressant att lyfta luren för och ägna några minuter åt. Det är alltid jag som måste ringa och då känner jag mig alltid så påträngande. Jobbig känsla.
 
Vad stör sig dina vänner på med dig?
Mitt svängande humör. Men jag önskar att de visste att det är för att jag är pendlar mellan panik och viljan att vilja vara tillmötesgående och social. Och min ärlighet. När det kommer till kritan tolererar jag inte bullshit i alla dess former. Det kan komma ur grodor ur min mun, oftast det som alla andra pratar och tänker runtom, men som ingen vågar säga rakt ut. Och så får jag ta skiten, för det var ju jag som sa det högt. So be it. I´m the bad guy.
 
Återkommande vänproblem?
Att de aldrig hör av sig. Jag är ju inte en sådan person som hör av mig och tyvärr verkar de ha samma drag. Så det blir rätt ensamt.
 
Typiskt för dig som vän?
När man sitter en och en så är jag bra på att lyssna och har nära till känslor och när någon blir känslosam är jag väldigt receptiv för det. Om de säger något bra om mig så blir jag tårögd direkt men jag är också jättebra på att prata bort mina egna svar. Så egentligen vet ingen så mycket om mig. Det är svårt att öppna sig när man har gått och burit på hemligheter och sorg hela sin ungdom.
Att jag blir tyst när det är mycket folk runtomkring. Jag tappar fokus för jag får social panik. Bara tanken på det, usch.
 
När blir du sur?
När jag och en vän planerar något ihop och på något vis kommer det alltid till människor som ska med, när jag bara vill vara med en vän i taget. Eller när man planerar något efter att man inte setts på evigheter och så bokar de av... igen. Tack för den.
 
Tråkigast med dina vänner?
Att jag inte har några riktigt bra vänner längre därför att jag har blivit så sviken av dem och jag orkar inte engagera mig i nya, för jag kommer bara att bli ledsen igen. Stöter hellre bort dem innan det händer igen.
 
Önskeegenskap som vän?
Att jag var social som min sambo. Han är grym på detta. Det är fan och med en konst. En konst som jag inte bemästrar ett skit. Det går inte, jag måste liksom ställa in mig på att vara det, förbereda mig i sinnet. Speciellt när det är fest eller nåt sånt. Det gäller t.o.m släktingar. Om en släkting t.ex vill komma och hälsa på och har en okänd människa med sig får jag panik av bara tanken. Skitjobbigt.
 
Värsta sortens vän?
När man har ställt upp i vått och torrt och inte får något tillbaka. Det suger fett. En vänskap är ju en relation och den måste man vårda. (Borde lyssna på mina egna ord!).
 
Bästa sortens vän?
Den som accepterar mig som jag är, med mina humörsvängningar och allt och förstår att jag inte kan vara social hux flux och jag kan inte planera flera dagar i förväg, absolut inte veckor. Det bara är så. Att de läser av mig och inte låter mig komma med ursäkter för att slingra mig undan, utan "tvingar" mig att umgås.
 
Gemensamma drag för mina närmsta vänner?
Vilka då sa du? Min sambo är min närmsta och bästa vän. Han har tålt mig i hela 17 år, så så jävla hemsk kan jag inte vara. Jag har hittat någon som står ur med mina fel precis som jag står ut med hans.
 
Nobodys perfect. Och det skulle jag inte vilja vara heller. Vad är det för roligt med det?
 
/En toka
 
PS Om ni lyckas ta er förbi mitt pansar, min försvarsmur (ingen lätt uppgift) så hittar ni en väldigt omtänksam, pratglad, rolig, småtokig och galet kreativ toka som inte går av för hackor och som står och ställer upp för dig som vän! DS
 
PS 2 Vågar knappt trycka på publicera knappen. Funderar på att bara lägga detta inlägg, som alla andra inlägg som blottar mitt hjärta och själ, i min utkast korg istället. Så får den ligga där och marinera, tills jag raderar den. DS
 
/Godnatt.
 
 
 
 
 
 
 

Att dricka klart vatten

Det tar man verkligen för givet. Att vi i Sverige har härligt drickbart vatten till förfogande dygnet runt direkt genom kranen.

Läskedryck är verkligen inte min grej. Men jag är en mineralvatten junkie. Jag gillar det där klöset man får i halsen när man dricker det.

Men sedan förra veckan har jag nästan helt slutat med det. 

Jag skulle ju bli hälsosammare och ett av målen var att dricka minst 1,5 liter vanligt kran vatten per dag. 

Nu har det gått över en vecka och det känns inte så krystat längre att dricka det. Och kroppen känner törsten efter min nya vana. Och nu till den svåra delen, att komma ihåg att dricka det jämt fördelat under hela dagen.

Ha en bra dag allesammans

/Maria

Listar ting

Kommer tyvärr inte ihåg var jag hittade denna lista, sorry.
 
Har du någon rutin du måste göra varje dag vare sig du vill eller inte, ett tvångsbeteende helt enkelt?
Svar: Fler än man tror. När jag tvättar händerna måste jag, nästan 99% av gångerna spotta i handfatet innan jag stänger av kranen. Varför? Vette fan.
 
Alla har vi drömmar, nämn två av dina.
Svar: Först vill jag bara säga att drömmar är till för att uppfyllas, stora som små. Min lilla dröm är att starta eget och råda över min egen tid och vara en bra förebild för mina barn. Att man kan göra allt man utsätter sig för att göra. Och nr två... att lära mig spela akustisk gitarr. Den står där och dammar i vardagsrummet just nu. Men nån dag... då j-vlar.
 
Något du är rädd för?
Att dö i förtid, innan jag fått uppleva mina barns uppväxt.
 
Om du hade fått en dotter, vad hade du döpt henne till?
Svar: Tea Linnea Maria, visst rullar det fint på tungan! (Nu får ingen sno det, bara så ni vet!)
 
Har du bra självförtroende?
Svar: Till viss del. Jag vet att när jag gör något så gör jag det ordentligt. I sociala sammanhang känner jag mig alltid felplacerad och ointressant. Vill ibland sugas in i väggen när jag är i ett stort rum med folk jag inte känner.
 
Nämn tre saker på din att-göra-lista?
Svar: Att gör en time-lapse när jag målar en stor akryltavla, att måla två möbler jag precis köpt på blocket, att skriva klart mina affärsplaner.
 
Beskriv ditt drömutseende?
Svar: En idiotisk fråga egentligen. Man ska älska sig själv precis som man är, men låt mig tänka. Jag har ingen speciell person jag skulle vilja likna eller så men jag skulle vilja ha en yoginis styrka och smidighet, hälsosamt utseende. Det känns såå långt borta just nu men vem vet... det gäller bara att ha rätt mindset för att göra´t.
 
Någon du har kysst?
Svar: Öh, mina söner varje dag, men det är ju snarare puss än kyss. Sambon får sig en smackig puss då och då =)
 
Har du kvar klädesplagg från då du var liten?
Svar: Ja, men ytterst få. Min mamma och min syster råkade slänga fel kartonger när de sorterade bland mina bebiskläder etc. Har t.ex en röd klänning kvar från min 1 årsdag och en solhatt. Tror de ligger i min underklädeslåda för säkerhets skull.
 
Någon sak du är rädd om?
Svar: Jag älskar alla foton jag tar på familjen. De fångar minnen och stunder som jag gärna återkommer till.
Apropå det. För flera år sen så blev jag av med min handväska och i den hade jag min plånbok så klart. Skiter i själva plånboken men i den hade jag den enda lilla passbilden jag har på min avlidna bror. Och jag blev så jävla ledsen när jag trodde att den var borta. Men min och en kollegas väska hittades i en gränd inte så långt bort från jobbet där de togs och numera har jag inte den bilden i väskan kan jag säga.
 
Godnatt!
 
 
 
 
 
 
Visa fler inlägg